söndag efter elva
Söndagsförmiddag i Fårösund.
En del av mig har dröjt sig kvar i Murakamis värld, en annan sitter här och snurrar runt en aning tafatt på skrivbordsstolen, lyssnar på musiken som har höjt rösten efter att för dryga timmen sen bara ha viskat fram sina ljud. Den största delen av mig fastnade på Arlanda, rör sig högt uppe i luften någonstans, flyger kanske över Tyskland just nu? Jag undrar om det är ett stort, mjukt molntäcke att blicka ned på idag, om solen bländar en genom de små fönstrena, om luftkonditioneringen får tårna att långsamt domna av.
Jag tittar upp mot det tunna molntäcket ovanför tallarna bredvid mitt fönster. Någonstans där uppe är du. Det är lite svårt att få världen att sitta ihop helt och hållet ibland. Det är lätt hänt att man misslyckas med att foga samman bitarna. Just nu känns Fårösundbiten oproportioneligt stor i förhållande till övriga världen. Kanske måste det få vara så.
En del av mig har dröjt sig kvar i Murakamis värld, en annan sitter här och snurrar runt en aning tafatt på skrivbordsstolen, lyssnar på musiken som har höjt rösten efter att för dryga timmen sen bara ha viskat fram sina ljud. Den största delen av mig fastnade på Arlanda, rör sig högt uppe i luften någonstans, flyger kanske över Tyskland just nu? Jag undrar om det är ett stort, mjukt molntäcke att blicka ned på idag, om solen bländar en genom de små fönstrena, om luftkonditioneringen får tårna att långsamt domna av.
Jag tittar upp mot det tunna molntäcket ovanför tallarna bredvid mitt fönster. Någonstans där uppe är du. Det är lite svårt att få världen att sitta ihop helt och hållet ibland. Det är lätt hänt att man misslyckas med att foga samman bitarna. Just nu känns Fårösundbiten oproportioneligt stor i förhållande till övriga världen. Kanske måste det få vara så.
Kommentarer
Trackback
