inget grus på gatan längre

Solen skiner och när jag kom in upptäckte jag att jag hade varit ute i två och en halv timme. Långpromenad längs vattnet, i skogen, med åsyn av en söt pojke med röd mössa och hans pappa sittandes på en uppdragen brygga på stranden. Det gjorde mig oproportionerligt glad för att det var så himla fint. Sedan sopade jag gatan utanför vårt hus bara för att jag längtade så mycket efter att våren skulle komma ännu lite längre att jag tyckte det var lika bra att hjälpa den lite på traven. Och mitt i det framtids-resor-omvärldsprat ute på gatan. Jag var glad när jag kom in. Fikade med bror och var fortfarande glad. Sedan kom musiktrassel som gjorde att jag fastnade vid datorn vilket kan göra en hopplöst matt. Men. Solen skiner, bror min är snäll och jag fick just ett väldigt långt mejl som gjorde mig mycket glad.

Igår skrattade jag så mycket att det gjorde ont i varje känd och okänd muskel som finns i magen. Sicken tur att jag hann med även det detta lov.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0